Stillahavspengar | Ekonomi | Östasien
Nedgången sedan förra året bottnar i svag handel som bidrog till att pressa nedåt på världens näst största ekonomi.
Kinas export föll med 12,4 procent i juni från ett år tidigare då efterfrågan försvagades efter att centralbankerna höjde räntorna för att dämpa inflationen även när kinesiska ledare kämpade för att hålla en återhämtning efter COVID-19 från att vackla.
Tulldata som släpptes på torsdagen visade att importen sjönk 6,8 procent till 214,7 miljarder dollar. Exporten steg något från månaden innan och uppgick till 285,3 miljarder dollar. Handelsöverskottet var 70,6 miljarder dollar, en ökning från 65,8 miljarder dollar i maj.
Svaghet i handeln ökar pressen nedåt på världens näst största ekonomi. Den globala konsumentefterfrågan har försvagats efter att Federal Reserve och centralbankerna i Europa och Asien höjde räntorna för att få ner inflationen från nästan flera decenniers högsta nivåer genom att tygla affärs- och konsumentaktiviteten.
I januari-juni föll Kinas totala handel inklusive import och export nästan 5 procent från ett år tidigare. Exporten sjönk 3,2 procent och importen minskade med 6,7 procent då priserna på råvaror som olja sjönk och efterfrågan i Kina också vacklade.
Exporten till USA föll med 23,7 procent från ett år tidigare till 42,7 miljarder dollar, en lägsta nivå på sex månader, medan importen av amerikanska varor sjönk med 4,1 procent till 14 miljarder dollar. Kinas politiskt volatila handelsöverskott med USA minskade med 30,6 procent till 28,7 miljarder dollar.
Handeln har också dämpats av spänningar med Washington och restriktioner för tillgång till amerikanska processorchips och annan teknologi i en fejd med Peking om säkerhet och kinesisk industripolitik. Kinesiska fabriker monterar de flesta av världens smartphones och annan elektronik.
”Med den globala nedgången i efterfrågan på varor som fortsätter att tynga exporten, tror vi att exporten kommer att minska ytterligare för nu innan den når sin botten mot slutet av året”, säger Zichun Huang från Capital Economics i en kommentar. ”Men den goda nyheten är att den värsta av nedgången i utländsk efterfrågan förmodligen redan ligger bakom oss.”
Importen från Ryssland ökade med 15,7 procent till 11,3 miljarder dollar. Kina har köpt mer rysk olja och gas för att dra fördel av prissänkningar. Det har hjälpt till att stärka Kremls kassaflöde efter att USA, Europa och Japan avbröt de flesta inköp för att straffa Moskva för president Vladimir Putins invasion av Ukraina.
Peking kan köpa rysk olja och gas utan att utlösa västerländska sanktioner. Kina har också blivit Rysslands största exportmarknad och en viktig källa för tillverkade varor. Exporten till Ryssland ökade med 90,9 procent i juni från året innan till 9,5 miljarder dollar.
Det regerande kommunistpartiet satte upp årets officiella ekonomiska tillväxtmål till ”runt 5 procent”, upp från förra årets expansion på 3 procent, som var den näst svagaste sedan 1970-talet. Vissa ekonomer höjde sina tillväxtprognoser till närmare 6 procent efter oväntat starka handelssiffror i mars.
I april tillkännagav regeringen åtgärder för att stödja kämpande exportörer, bland annat genom att göra mer handelsfinansiering tillgänglig och uppmuntra gränsöverskridande e-handel.
En femmånaderskampanj som lanserades i slutet av april är också tänkt att öka handeln genom att förbättra logistiken och sänka kostnaderna för exportörer i 17 städer, inklusive Peking och Shanghai.