Under en lugn sommar för kinesisk politik har en del av det politiska maskineriet varit påfallande aktivt: Central Commission for Discipline Inspection (CCDI). Sedan mitten av juli har det kinesiska kommunistpartiets (KKP) anti-transplantatbyrå undersökt minst åtta ledande befattningshavare i Kinas halvledarindustri, alla kopplade till China National Integrated Circuit Industry Investment Fund, med smeknamnet ”Big Fund”.
Bland de chefer som utreds är Ding Wenwu (fd Big Fund-president), Diao Shijing (fd Big Fund-ordförande) och Zhao Weiguo (fd ordförande för Big Fund-portföljbolaget Tsinghua UniGroup). Flera tidigare anställda i Sino IC Capital (Stora fondens förvaltningsenhet) sattes också under utredning.
Samtidigt har Peking rensat ut Xiao Yaqing, tidigare chef för ministeriet för industri och informationsteknologi (MIIT), där Diao och Ding en gång var tjänstemän. Xiao blev den första sittande ministern som utreddes på många år, och den största ”tigern” som föll inför årets 20:e nationella partikongress.
Enligt uttalanden från CCDI är cheferna alla misstänkta för ”allvarliga brott mot disciplin och lagar”, en eufemism för korruption, medan Xiao fick den mindre anklagelsen för ”brott mot disciplin och lagar.” Sammantaget utgör dessa undersökningar det första stora tillslaget mot den kinesiska flistillverkningsindustrin.
Under det senaste decenniet har enorma mängder kapital flödat till kinesisk chiptillverkning, med relativt lös tillsyn som har skapat gott om utrymme för officiell korruption. Som Caixin rapporterat, har stora fondförvaltare länge ryktats om att förskingra medel från sina portföljbolag.
Men Peking väckte först oro för halvledarsektorn tillbaka in 2020. Så varför har dessa sonder bara kommit till nu? Svaren kan ligga i samtidiga inhemska och internationella evenemang.
Geopolitiska spänningar
Det kontroversiella besöket av USA:s talman Nancy Pelosi i Taiwan, där hon träffade världens mest avancerade halvledartillverkare, kom mitt i det pågående tillslaget mot Kinas chipindustri. Och även om denna tidpunkt säkerligen är en tillfällighet, exponerade resan en stor öm punkt för Peking: Kinas fortsatta beroende av utländskt kisel lämnar det i en sårbar geostrategisk position.
Efter att Trump-administrationen införde restriktioner för chipexport 2020, var Huaweis globala smartphoneverksamhet ödelagd. Och Biden-administrationen har bara dragit åt skruvarna för Kinas tillgång till utländsk halvledarteknologi. Biden undertecknade nyligen CHIPS Act för att främja USA:s industripolitik inom sektorn och rapporteras bygga en ”Chip 4 Alliance” tillsammans med Taipei, Seoul och Tokyo.
Kort sagt, det finns en växande geostrategisk angelägenhet för Peking att utveckla sin inhemska halvledarkapacitet. Men trots vissa framgångar, som Semiconductor Manufacturing International Corporation (SMIC), har Big Fund-investeringar misslyckats med att på ett meningsfullt sätt minska Kinas beroende av importerad teknologi.
Detta misslyckande är sannolikt en viktig drivkraft för tillslaget, och de tidigare Big Fund-cheferna kan vara höstkillarna, enligt analytiker Jordan Schneider.
Inrikespolitik
Bortsett från geopolitik är tidpunkten för inrikespolitiska händelser också anmärkningsvärd. Detta tillslag har inletts under ett partikongressår, då det är vanligt att politiska inblandade strider intensifieras och att oönskade element rensas ur systemet.
Under de senaste månaderna har en störtflod av statliga medier rapporterat om vad olika sektorer och regioner har uppnått ”sedan den 18:e partikongressen” (läs: när Xi Jinping kom till makten). Men Kinas halvledarindustri, övervakad av MIIT, har uppenbarligen inte producerat den sortens rubrikprestationer som gör propagandaskribenter glada.
Tvärtom har branschen drabbats av flera högprofilerade misslyckanden, inklusive Tsinghua UniGroup, som var tvungen att räddas i år efter en långvarig insolvenskris. Ett annat debacle var kollapsen av Wuhan Hongxin Semiconductor Manufacturing 2020; dess chefer uppges ha sprungit efter att ha samlat på sig skulder på 19,6 miljarder dollar och producerat lite annat än en ofärdiga betongskal.
Årets politiska övergång erbjuder en naturlig tidpunkt där partistaten kan försöka ta itu med sådana misslyckanden och blanda om de personer som ansvarar för chiptillverkning. Tillslaget signalerar också att Peking kommer att förändra hur man utvecklar och reglerar halvledarsektorn i framtiden.
Regulatorisk skärpning
Under de senaste åren har kinesiska tillsynsmyndigheter lanserat ett flertal kampanjer mot uppfattade kapitalistiska överdrifter, mestadels riktade mot privata företag inom icke-strategiska områden av ekonomin. Men undersökningarna av halvledarchefer är anmärkningsvärda för att rikta in sig på en sektor som är statsledd och mycket känslig.
Hittills har över 50 miljarder dollar av investeringar kanaliserats genom Big Fund, och minst 25 miljarder dollar genom 15 kommunala medel. Föga överraskande har dessa inflöden och andra ekonomiska stödåtgärder skapat storskaligt slöseri och korruption. 2021 såg en enorm ökning i nya chiptillverkare, av vilka många misstänktes vara bedrägliga.
Det är just den här sortens ”oordnade kapitalexpansion” som Xi Jinpings regering har kritiserat inom andra tekniksegment. Sådana enorma ineffektiviteter kunde ha varit ursäktliga på 2010-talet, när kinesisk chiptillverkning precis började utvecklas. Men de nuvarande finanspolitiska förhållandena är mycket mindre gynnsamma, särskilt på lokal nivå.
Med detta tillslag mot halvledarchefer borde det stå klart att ingen sektor kommer att sparas från Xis försök att reglera kapital. Målet att främja Kinas långsiktiga nationella intressen övertrumfar i slutändan risken för kortsiktiga industristörningar.
Vart kinesisk chipstillverkning?
Härifrån kommer Kina att fortsätta att hälla pengar i sin halvledarsektor, men sannolikt på ett sätt som är mer försiktigt och strängt reglerat än tidigare. Prejudikat i andra utvecklingssegment, som nya energifordon, tyder på att chiptillverkning kommer att börja konsolideras kring större mästare, såsom SMIC.
MIIT kan också gynna större statligt ägande framför den semi-marknadsförda strategi som har kännetecknat Big Fund-investeringar. I synnerhet skulle Xiaos efterträdare Jin Zhuanglong kunna dra nytta av framgångarna för Kinas flygsektor, där han byggde sin karriär. Det är en passande profil för mannen som nu kommer att leda Kinas moderna ”rymdkapplöpning”.