När användare av sociala medier skapar och delar virala danser och imponerande stunts kanske de inte är medvetna om att samma digitala plattformar är i centrum för en geopolitisk makttävling. Framför allt har uppkomsten av TikTok, en plattform som ägs av den kinesiska teknikjätten ByteDance, lagt till en ny dimension till komplexiteten i ”världsordningen”.
Sagan om TikTok, som genomgick en säkerhetsgranskning i USA och hamnade på listan över appar som är förbjudna från statliga enheter i Kanada och Australien, understryker utvecklingen av konfliktlinjer kring datasuveränitet och nödvändigheten av datastyrning. Detta är inte bara en fejd mellan två stormakter; det är en tävling om en ny världsordning i cyberrymden.
Varför TikTok?
TikTok är i huvudsak en syskonversion av Douyin, en videodelningsplattform utvecklad av ByteDance. ByteDance började sin resa genom innehållsaggregation över olika internetportaler och plattformar i Kina. Företaget har fulländat sina AI-algoritmer för att optimalt matcha innehåll med sin avsedda publik, och kontinuerligt förbättra algoritmerna baserat på feedback från nästan 1 miljard användare. På de olika ByteDance-plattformarna skjuts innehåll ”intelligent” mot publiken som mest sannolikt kommer att uppskatta det, vilket skapar ett potentiellt beroende av innehållet som presenteras. Liknande algoritmer har implementerats på Douyin-plattformen.
TikTok etablerades som en oberoende enhet för att ta avstånd från sitt moderbolag. Det testades och visade sig vara framgångsrikt i Asien, inklusive Japan, en marknad som vanligtvis utmanar för utländska internetföretag att penetrera och överleva. ByteDances algoritmer har revolutionerat den traditionella affärsmodellen för sociala medier. Det har skiftat från modellen med ”publik som söker efter rätt innehåll” till ”innehåll som söker efter rätt målgrupp.” Detta paradigmskifte stör den etablerade hierarkin, där innehåll skapat av mer välkända kreatörer är mer benägna att hittas av publiken i deras sökningar.
När TikTok lanserades i USA 2017 blev det en omedelbar marknadsframgång. I oktober 2018, Tick tack blev den mest nedladdade appen i USA. Globalt, från och med 2022, hade den uppnått 3 miljarder nedladdningar och stoltserade med över 1 miljard aktiva användare varje månad.
Denna framgångssaga för TikTok har inte varit helt smidig och dess framtid är fortfarande okänd. Under både Trump- och Biden-administrationerna har TikTok och dess moderbolag, ByteDance, granskats för potentiella nationella säkerhetsrisker, eftersom kritiker oroar sig för att användardata skulle kunna nås av den kinesiska regeringen när det anses nödvändigt enligt kinesisk lag.
I sammanhanget av den större berättelsen om stormaktskonkurrens, exemplifierar TikTok dynamiken på spel. Det betecknar Kinas tekniska skicklighet och den globala effekten av dess digitala innovationer. TikToks saga är mer än bara en affärsberättelse; den symboliserar den pågående kampen för en ny världsordning i cyberrymden.
Ett nytt territorium för geopolitisk konkurrens
COVID-19-pandemin katalyserade en ökning av onlineaktiviteter och påskyndade processen digital transformation som miljarder användare och enheter sammankopplade online och genererar en astronomisk mängd data. Sådana data delas och utbyts i allt högre grad över nationella gränser, i takt med att den globala handeln går mot digitaliserade tjänster.
Data har verkligen blivit en avgörande resurs i den digitala ekonomin, med cyberrymden som snabbt växer fram som en ny arena för mänskliga aktiviteter, och har blivit en geopolitisk domän som liknar land, hav, luft och yttre rymden. Men till skillnad från resurser i andra geopolitiska territorier kan data delas och återanvändas, utan att följa ”nollsumme”-regeln för resurskonkurrens som vanligtvis ses inom geopolitik. Med tillkomsten av molnbaserad dator- och datalagringsteknik står traditionell jurisdiktion baserad på geografi och exklusiv jurisdiktion över inrikes angelägenheter inför betydande utmaningar.
Konkurrensen i cyberrymden om inflytande över ekonomin, samhället och militära angelägenheter omdefinierar i allt högre grad begreppet nationell suveränitet. Som framgår av TikTok-fallet ligger kärnan i frågan i det okända territoriet för datasuveränitet och styrning. För närvarande finns det inga tydliga gränser för att bestämma dataägande per land. Dessutom förblir strategier för att hantera integritet, säkerhet och gränsöverskridande dataflöden odefinierade, särskilt när flera enheter över olika nationer är involverade i dataskapande. Till exempel är det för närvarande oklart vem som äger data som genereras av en kinesisk medborgare eller företag i USA, eller vice versa.
Uppstigningen av cyberrymden som en ny geopolitisk domän har stört den inneboende världsordningen och orsakat omvälvningar inte bara mellan utvecklade länder och utvecklingsländer, särskilt mellan USA och Kina – två stormakter i cyberrymden – utan också mellan offentliga och privata enheter.
Unikt i cyberrymden utövar icke-statliga plattformsföretag avsevärd makt, ofta utan tillräcklig tillsyn eller ansvarsskyldighet. De fem bästa USA-baserade tekniska titanerna (Amazon, Alphabet/Google, Microsoft, Apple och Meta/Facebook) och de fem främsta Kina-baserade (Huawei, ByteDance, Alibaba/Ant, Tencent och Baidu) hanterar tillsammans över 50 procent av onlinetrafiken och dominerar den digitala infrastrukturen. Dessa tekniska storheter kontrollerar också forskning och utveckling inom framtidsdefinierande teknologier. Deras inflytande sträcker sig bortom tekniken till samhället, den allmänna opinionen, politiken och till och med geopolitiken, vilket ytterligare komplicerar det redan komplexa landskapet av datasuveränitet och styrning.
USA, födelseplatsen för internet, har en betydande position i den globala styrningen av cyberrymden. USA och dess västerländska allierade kontrollerar nyckelresurser, inklusive majoriteten av infrastruktur, internetprotokoll och standarder, såväl som de internationella institutionerna som styr internet. När det gäller mjukt inflytande sträcker sig de USA-baserade teknikjättarna globalt (förutom i Kina), medan deras kinesiska motsvarigheter huvudsakligen verkar på hemmaplan för närvarande. Till exempel ungefär 80 procent av globala nätanvändare använder USA-baserade webbläsare, nära 60 procent av onlinedata är på engelska, och kontrollen av kärnteknologier och användargränssnitt vilar till stor del på USA och dess allierade.
Under de senaste decennierna har Kina vuxit fram som den näst största digital ekonomi, som stod för nästan 40 procent av dess BNP 2022, och har börjat exportera sin digitala teknik. Förutom TikTok har Kinas digitala appar i sociala medier (t.ex. WeChat), e-handel (t.ex. Alibaba och JD.com) och mobila betalningar (t.ex. Alipay) antagits utomlands, fastän främst av kinesiska samhällen.
Unikt är TikTok som den första kinesiska appen som påtagligt har penetrerat lokala samhällen i över 150 länder. Intressant är dock att kinesiska medborgare inte kan komma åt TikTok inom Kinas fastland.
Värdekrockar
Internet har byggts och utvecklats baserat på nätverkseffekter – ju större nätverk, desto mer nytta ger det sina användare. Inom en överskådlig framtid förväntas USA och Kina fortsätta sin dominans av cyberrymden. Men rivaliteten mellan dessa två makter sträcker sig bortom tekniken. Konkurrensen mellan deras kontrasterande visioner om digital styrning omfattar frågor som individuell integritet, datasäkerhet och gränsöverskridande dataflöde.
Den rådande internetstyrningen, ledd av USA, följer en flera intressenter strategi, som betonar det fria flödet av information och data. Detta tillvägagångssätt är förankrat i demokratiska värderingar och hävdar att styrning av cyberrymden bör spegla ett brett spektrum av perspektiv, med betoning på frihet, transparens och inkludering. Omvänt förespråkar Kinas vision om digital styrning för stark statlig kontroll, baserad på principen om ”cyberrymdens suveränitet”, varvid varje land har rätt att reglera internet inom sina gränser. Till exempel Kinas omfattande censurnätverk, känt som Bra brandväggbegränsar kinesiska nätanvändares åtkomst till många webbplatser och plattformar om deras servrar inte finns inom Kina.
Kinas tillvägagångssätt tolkas ofta som att det exporterar sin auktoritarism, särskilt genom dess Digital sidenväg via Bälte och väg Initiative (BRI). Kina har exporterat sin digitala infrastruktur, tillsammans med sin digitala styrningsmodell, till BRI:s medlemsländer. Även om TikTok-situationen på ytan belyser nationella säkerhetsproblem kopplade till Kinas export av sin digitala teknologi, understryker den också de potentiella riskerna som är förknippade med Kinas syn på datastyrning.
Om dessa sammandrabbningar inte kan lösas riskerar Kina att ”marginaliseras” i cyberrymden. Till exempel, trots olika nivåer av regler för gränsöverskridande dataflöde och skydd av personlig integritet, kan USA, EU och andra demokratiska länder upprätta ett multilateralt system, byggt på gemensamma värderingar och principer om frihet och skydd av mänskliga rättigheter, som styr gränsöverskridande -gränsdataflöden inom handel, betalning, vetenskaplig forskning, samtidigt som Kina exkluderas. Detta kan potentiellt fragmentera det globala internet och undergräva den digitala världens öppna, sammanlänkade natur.
Ny digital ordning?
Historien visar att rivaliteter mellan stormakter om upprättandet av en ny världsordning kan få betydande konsekvenser. I cyberrymden, till skillnad från fysiska resurser som olja eller kritiska mineraler, överensstämmer inte data, som en virtuell enhet, med traditionella jurisdiktionsgränser. Denna verklighet har komplicerat frågorna om datasuveränitet och datastyrning, särskilt med framväxten av avancerad digital teknik, såsom AI, molnbaserad datoranvändning och dataanalys.
Internet, samtidigt som det har vuxit fram som en viktig infrastruktur som stödjer en växande digital ekonomi, har också genomsyrat nationella infrastrukturer som elnät, transportnät, folkhälsa och finanssystem. Skador på dessa system eller dataintrång kan utgöra allvarliga hot mot den nationella säkerheten. Därför finns det ett trängande behov av en robust global digital ordning, särskilt inom områden som styr datasuveränitet och gränsöverskridande dataflöde.
Internationell ordning fungerar som en symbol för den mänskliga civilisationens framsteg och är avgörande för att lösa konflikter mellan nationer, eftersom krigföring inte är, och inte borde vara, det enda sättet att lösa tvister.
TikTok är bara ett av många digitala företag som kommer från länder där datastyrningsmetoder skiljer sig avsevärt från de normer som etablerats i väst. Det kommer säkerligen inte att vara den sista. Hanteringen av TikTok-ärendet, och andra liknande det, understryker vikten av gränsöverskridande samarbete i nyckelfrågor. Dessa inkluderar gränsöverskridande investeringar, informationsutbyte, datadelning och särskilt framväxten av AI.
Som de två dominerande krafterna i den digitala sfären har USA och Kina ett särskilt ansvar i denna strävan. De måste inse vikten av en global digital ordning som gynnar inte bara dem själva eller den nuvarande generationen, utan hela världen och framtida generationer.
Slutligen, skapandet av en digital ordning är inte bara en fråga mellan USA och Kina. Det är viktigt för alla nationer, oavsett storlek, att bidra till upprättandet av en ny, rättvis och inkluderande världsordning i cyberrymden. När allt kommer omkring är vi alla både användare och skapare av data i detta sammanlänkade digitala landskap.