Den filippinska högsta domstolen har beslutat att endast Filippinerna kan övervaka utforskningen av dess naturresurser, och förklarade att ett avtal från 2005 mellan Kina, Vietnam och Filippinerna om att gemensamt leta efter olja i det omtvistade Sydkinesiska havet är grundlagsstridigt.
Beslutet av 12 av domstolens 15 domare ogiltigförklarade avtalet om Joint Marine Seismic Undertaking (JSMU), som undertecknades av statligt ägda företag från de tre länderna, och kom nästan 15 år efter inlämnandet av den ursprungliga framställningen.
”Domstolen slog fast att JSMU är grundlagsstridig för att tillåta helägda utländska företag att delta i utforskningen av landets naturresurser utan att iaktta skyddsåtgärderna i avsnitt 2, artikel XII i 1987 års konstitution,” sade Högsta domstolen i en uttalande igår.
Detta avsnitt i grundlagen specificerar att ”utforskning, utveckling och utnyttjande av naturresurser ska stå under statens full kontroll och övervakning.” Det står också att Manila ”får ingå avtal om samproduktion, joint venture eller produktionsdelning” för naturresurser, så länge som 60 procent av kapitalet ägs av filippinska medborgare.
Undertecknat innan Kina hävdade sina maximalistiska ”nio-streckiga” anspråk på nästan hela Sydkinesiska havet, som det formellt lämnade in till ett FN-organ 2009, var trepartsavtalet från 2005 på något sätt en rest av en lugnare era, då regionens olösta maritima och territoriella tvister var mestadels vilande. Vid den tiden var Manilas förhållande till Peking i ett livligt tillstånd under administration av president Gloria Macapagal Arroyo, som 2005 hyllade en ”guldålder” i bilaterala förbindelser.
Avtalet var trots det mycket kontroversiellt i Filippinerna, och uppbyggnaden av inrikespolitiskt tryck, tillsammans med försämringen av relationerna mellan Kina och Vietnam, förhindrade förnyelsen och förlängningen av avtalet, som löpte ut 2008.
Det var vid denna tidpunkt, i maj 2008, som lagstiftare från vänstermakabayanblocket, med stöd från National Union of Peoples’ Lawyers, lämnat in en framställning försöker ogiltigförklara JMSU. Framställningen hävdade att trepartsavtalet var grundlagsstridigt eftersom det tillät utländska företag – i det här fallet det statligt ägda China National Offshore Oil Corporation (CNOOC) och Vietnam Oil and Gas Corporation (PetroVietnam) – att delta i utforskningen av petroleumresurser som ligger inom filippinska vatten.
Enligt framställarna låg cirka 80 procent av det 142 886 kvadratkilometer stora området som omfattas av avtalet inom Filippinernas exklusiva ekonomiska zon på 200 nautiska mil. Kritik hävdade också att JMSU var ”höljt i sekretess” och att CNOOC var den dominerande partnern i avtalet, som tog hand om seismisk utforskning av kolväteresurser i områden där ländernas anspråk överlappade varandra.
Som beskrivs i en rapport från Rappler, svarade Arroyos administration då att avtalet omfattade aktiviteter före prospektering snarare än ”utforskning, utveckling och utnyttjande” av petroleumresurser som anges i konstitutionen. I sin dom i går gjorde dock Högsta domstolen avfärdade denna argumentationsom säger att ”utforskning” avser ”en sökning eller upptäckt av något i både dess vanliga eller tekniska mening.”
Högsta domstolens dom ställer tvivel om hållbarheten av framtida gemensam olje- och gasutforskning mellan Kina och Filippinerna. Under sitt statsbesök i Kina förra veckan uttryckte president Ferdinand Marcos Jr och den kinesiske ledaren Xi Jinping sin villighet att återuppliva förhandlingarna om gemensam oljeprospektering i obestridda – det vill säga filippinskkontrollerade – delar av Sydkinesiska havet.
Sådana överenskommelser verkar ha blivit mycket komplicerade av domen, för att inte tala om eventuella gemensamma utvecklingsavtal mellan Kina och Filippinerna i vatten som fortfarande är under tvist. (Dessa skulle sannolikt också bryta mot 2016 års skiljedom som meddelades av en domstol i Haag, som slog fast att Kinas ”nio-streckade linje” inte har någon juridisk giltighet.)
Som ett resultat, den redan lilla möjligheten att gemensam resursutforskning skulle kunna fungera som ett förspel till någon form av uppgörelse mellan Peking och Manila, eller åtminstone ett uppehåll av spänningar, verkar ha minskat ytterligare.