Mitt i den globala inflationen har den japanska yenen försvagats under hela året. I början av 2021 var yenen 104 till den amerikanska dollarn. I mars 2022 var yenen 115 mot dollarn och deprecieringen fortsatte ner till 130 mot dollarn i april. Den 20 oktober deprecierades yenen under 150 till dollarn och nådde en nytt 32-års lägsta.
Ett ökat gap mellan japanska och amerikanska räntor har varit en huvudorsak till deprecieringen av yenen, eftersom det underlättar försäljningen av yenen på marknaden. Dessutom har den nuvarande försvagningen av yenen accelererats av stigande bränslekostnader efter att kriget mellan Ryssland och Ukraina bröt ut i februari i år. Ändå är det svårt för Bank of Japan att höja räntan, eftersom det skulle ha ett förödande inflytande på den japanska ekonomin.
Japans finansminister Suzuki Shunichi uttalade att en försvagning av yenen kan ha en negativ inverkan på ekonomin och beskrev den som en ”dålig svag yen.” Likaså Japans främsta valutadiplomat, Kanda Masato från finansministeriet, förklarade att ”Nackdelen med en svag yen är att den pressar upp importkostnaderna för energi och mat, och därmed ökar hushållens bördor.”
Den 12 juli 2022 hade Suzuki ett möte med USA:s finansminister Janet Yellen och gick med på att ta itu med stigande priser på mat och energi. Särskilt Yellen uttryckt Washingtons uppfattning att Tokyos valutaintervention endast kunde motiveras under ”sällsynta och exceptionella omständigheter.”
Den 22 september ingrep Kishida-administrationen äntligen på valutamarknaden genom att köpa yen för första gången på 24 år. Den japanska regeringen ingrep på marknaden 1998 efter att den japanska ekonomin genomgick depression till följd av höjningen av konsumtionsskatten från 3 procent till 5 procent. Angående möjligheten till ytterligare ingripande, Kishida uppgav att Tokyo skulle ”fortsätta att ta avgörande steg mot överdrivna valutarörelser.”
Effekten av yenköpsinterventionen var tillfällig och Kishida-administrationen såväl som Bank of Japan ingrep på valutamarknaden igen den 21 oktober. Det var en ”smygintervention” och Kanda sa den där ”[w]Jag kommer inte att kommentera nu om vi gjorde ett ingripande eller inte.”
För perioden 29 september till 27 oktober, den japanska regeringen tillbringade 6,34 biljoner yen på yen-inköpsinterventionen för att hejda valutanedgången mot den amerikanska dollarn. När det gäller det kontinuerliga inköpet av yen, Suzuki kommenterade, ”Vi gör detta för att maximera effekterna för att jämna ut skarpa valutafluktuationer.” Interventionen i växelkursen har varit effektiv men endast tillfälligt på grund av förekomsten av räntegapet mellan Japan och USA. Den 24 oktober, Washington Post hävdade att det är ”dags att tro att Japan accepterar en svag yen.” Under tiden var det rapporterad i Japan Times den 26 oktober att Yellen hade respekterat Tokyos beslut om smygintervention på valutamarknaderna.
Den 15 november, Japans regeringskontor meddelat att Japans bruttonationalprodukt (BNP) krympte för första gången på fyra kvartal under perioden juli till september 2022, vilket tyder på en årlig nedgång på 1,2 procent på grund av inflationens inflytande och den svaga yenen. Den 18 november framhöll Nikkei Asia att Japans inflation nådde a Högsta 40 år på grund av ökade importkostnader till följd av den försvagade yenen. När jag hörde den här nyheten, New York Times betonade punkten att den japanska ekonomin krympte ”oväntat” som ett resultat av deprecieringen av yenen.
Samtidigt måste det dock noteras att den svaga yenen kan ha en positiv inverkan på ekonomin på lång sikt. Honda Yuzo, professor vid Osaka Gakuin University, observerade att ”produkter tillverkade i Japan är lättare att sälja och relativt billiga jämfört med utländska produkter på alla globala marknader, inklusive den inhemska marknaden. Detta är bra för den japanska ekonomin där det finns en pågående brist på efterfrågan.”
Under tiden kan den försvagade yenen också ha en negativ inverkan på Japans ekonomiska säkerhet. I en artikel publicerad av Asahi Shimbun den 1 februari, Kanda kommenterade att finansministeriet skulle ”öka upp ansträngningarna på denna front, som att öka personalen som övervakar ekonomisk säkerhet.”
Suzuki Kazuto, professor vid Tokyo University, varnade för att den svaga yenen skulle ha en negativ inverkan på Japans ekonomiska säkerhet i framtiden. I en intervju med Weekly Economist publicerad av Mainichi Shimbun den 23 maj, Suzuki varnade att Tokyo skulle behöva uppmärksamma eventuella köp av japanska företag av utländska enheter i samband med den försvagade yenen. Han påpekade också att det är möjligt för utländska enheter att köpa japansk mark, även om möjligheten är låg, eftersom den har begränsats av lagen om utländsk valuta och utrikeshandel som reviderades 2019.
Yenens långvariga depreciering påverkade japanernas livsstil både i och utanför landet. Japanska diplomater har varit oroade över den svaga yenens inflytande på deras besparingar och levnadsstandard utomlands. Som en japansk diplomat sa, ”Priserna här bara fortsätter att stiga. Om den svaga yenen fortsätter är jag orolig att det kan påverka mitt barns utbildning och andra kostnader.” Ännu en japansk diplomat klagade”När lönerna i det allmänna samhället sjunker, traktamenten för [Foreign Ministry] anställda sänks också. Det är svårt att höja betalningarna.” Med andra ord kan den försvagade yenen få negativa effekter inte bara på den japanska ekonomin utan även på kvaliteten på den japanska diplomatin i slutändan.
Medan den långvariga inflationen är en global tendens, har Bank of Japan vyer ”den nuvarande inflationen är tillfällig och upprätthåller sin expansiva penningpolitik.” Japans inflation steg till 3 procent i september, men den är fortfarande liten jämfört med 8 procent i USA och 10 procent i Storbritannien. Den 15 september uttryckte Världsbanksgruppens ordförande David Malpass sitt bekymmer: ”Den globala tillväxten avtar kraftigt, med ytterligare avmattning sannolikt när fler länder hamnar i recession. Min djupa oro är att dessa trender kommer att bestå, med långvariga konsekvenser som är förödande för människor på tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier.” Den 11 oktober, Pierre-Olivier Gourinchas, den ekonomiska rådgivaren och forskningschefen för Internationella valutafonden (IMF), hävdade att ”politiker behöver en stadig hand när stormmoln samlas över den globala ekonomin.”
Tydligen en ”perfekt storm” av stagnation och global recession närmar sig den globala ekonomin, och Japan har fastnat i kvantitativa lättnader samt räntegapet mellan Japan och USA. Samtidigt måste den vara medveten om att den globala lågkonjunkturen sannolikt kommer att inträffa i en geopolitisk maktövergångsperiod. I en tid av rivalitet mellan Kina och USA i Indo-Stillahavsområdet, finns potentialen för en Kindleberger fälla, som hävdas av Joseph Nye Jr., har djupgående konsekvenser för den globala ekonomin och världspolitiken. Därför bör Japan vidta effektiva åtgärder mot deprecieringen av yenen och se upp för den globala recessionen samt Kindleberger-fällan, som är farligt nära.