Registrera dig nu för ditt kostnadsfria virtuella pass till Low-Code/No-Code Summit den 9 november. Hör av chefer från Service Now, Credit Karma, Stitch Fix, Appian och mer. Läs mer.
Om du överhuvudtaget är uppmärksam på nyheterna kommer du att höra termer som ICO, Airdrop och Metaverse kastas runt med stor frekvens. Även bortom affärs- och tekniksidorna har program som ”The Good Wife” plotlinjer som involverar Bitcoin. Det är klart att digitala valutor blir mer mainstream, men vad är egentligen denna nya ekonomi som byggs på blockchain?
I mina tidigare artiklar har jag diskuterat hur web 3.0 fungerar och fördelarna med detta nya decentraliserade internet. Vi har också pratat om den rättvisa och demokratiska ekonomin i detta nya system. Men hur fungerar webb 3.0-ekonomin egentligen?
Observera att detta inte är en diskussion på ingångsnivå ICO:er och blockchain. Snarare kommer vi att prata om hur denna nya ekonomi är fundamentalt annorlunda och mer fördelaktig jämfört med den nuvarande ekonomin som körs på centraliserade system som banker, regeringar och stora teknikföretag.
Global ekonomi och makthierarkier
För att förstå hur web 3.0-ekonomin fungerar måste vi först förstå vårt nuvarande globala ekonomiska system och de makthierarkier som finns inom det.
Händelse
Toppmöte med låg kod/ingen kod
Följ med dagens ledande chefer på Low-Code/No-Code Summit virtuellt den 9 november. Registrera dig för ditt gratiskort idag.
Registrera här
Vår nuvarande ekonomi körs på ett centraliserat system. Det innebär att det finns en liten grupp institutioner som har kontroll över hela systemet. Till exempel kontrollerar banker flödet av pengar, regeringar kontrollerar det rättsliga ramverket och stora teknikföretag kontrollerar vår data.
Dessa institutioner har väldigt olika agendor och intressen. Banker vill göra så mycket vinst som möjligt, regeringar vill upprätthålla stabilitet och ordning, och stora teknikföretag vill monopolisera sina respektive marknader.
Problemet med detta system är att det leder till ojämlikhet och orättvisa. De rika blir rikare medan de fattiga blir fattigare. De mäktiga får mer makt medan de maktlösa lämnas kvar.
Web 3.0-ekonomin bygger å andra sidan på ett decentraliserat system. Det innebär att det inte finns någon central myndighet eller institution som har kontroll över systemet. Istället är det ett nätverk av datorer som alla är anslutna till varandra.
Detta nätverk drivs av blockkedjan, som är en distribuerad databas som registrerar alla transaktioner som sker på nätverket. Denna databas är offentlig och transparent, vilket gör att alla kan se vad som händer i nätverket.
Resultatet är en rättvis och demokratisk ekonomi där alla har lika möjligheter att delta och dra nytta av systemet. Det finns ingen central myndighet som kan manipulera systemet till sin egen fördel.
Byråkratin i moderna projekt
Har du någonsin frågat dig själv: Varför är det så svårt för USA att bygga höghastighetståg? Svaret är byråkrati. Det är inte bara USA, förstås. Frankrike har samma problem. Det gör även Brasilien, Ryssland, Indien och i stort sett alla andra länder i världen.
Problemet med byråkrati är att det är väldigt ineffektivt. Projekt tar år att slutföra eftersom det finns så många lager av byråkrati som måste navigeras.
Så låt oss fundera på vad som måste hända för att höghastighetståg ska kunna implementeras i USA. Först måste ett projekt som detta föreslås. Sedan skulle det behöva gå igenom förstudier. Efter det skulle det behöva godkännas av kongressen.
När det slutligen är godkänt måste projektet läggas ut till entreprenörer. Och även efter allt detta finns det ingen garanti för att projektet faktiskt kommer att byggas. Det är mycket troligt att projektet kommer att försenas eller till och med ställas in på grund av byråkrati.
Politiker, jurister och konsulter – som alla egentligen inte kan något om att bygga järnvägar – engagerar sig och gör processen ännu mer komplicerad. Och ju längre processen tar, desto dyrare blir den.
Av monopol och karteller — antitrust kontra tillitslöshet
John D. Rockefeller och Bill Gates är två av de rikaste männen i historien. De byggde sin förmögenhet genom att skapa monopol eller nästan monopol i sina respektive branscher. Och båda har ställts inför domstol för sina antitrustpraxis.
Dessa metoder har möjliggjorts av ett system som gynnar de rika och mäktiga. Illusionen av fria och öppna marknader är just det — en illusion. I verkligheten är marknaderna riggade till förmån för dem som har mest pengar och makt.
Men tänk om det fanns ett system som var designat för att vara tillitslöst? Tänk om det fanns ett system där monopol och karteller inte kunde existera?
I en blockchain-aktiverad ekonomi skulle det vara omöjligt att använda monopol och kartell. Detta beror på att systemets decentraliserade karaktär skulle göra det mycket svårt för en enhet att få kontroll över nätverket.
Så exakt hur skulle detta stoppa monopol och karteller? Bortsett från decentralisering, har tillitslöshet att göra med det faktum att alla transaktioner i en blockchain-aktiverad ekonomi är transparenta. Det gör att alla kan se vad som händer i nätverket.
Om någon skulle försöka skapa ett monopol eller kartell skulle det vara väldigt svårt att göra det eftersom alla skulle kunna se vad som hände. Ett verkligt exempel på något som skulle ha stoppats av öppenhet är Enron-skandalen.
Enron-skandalen var endast möjlig eftersom företagets redovisningspraxis inte var transparent. Om de hade varit det, skulle det ha varit mycket svårt för cheferna att lura sina investerare.
Vikten av marknadsintegritet
Om du har läst Adam Smith med hans idé om ”osynlig hand” som en agent för decentraliserad fri marknadsbildning, då vet du att nyckeln till en välmående marknad är rättvisa. Tyvärr, i dagens värld är marknaderna allt annat än ärliga. Regeringar stöder företag som fallerar med skattebetalarnas pengar. Banker och företag ägnar sig åt bedrägeri och annan olaglig verksamhet. Och de rika och mäktiga riggar systemet till deras fördel.
Vi kan definiera marknadsintegritet som den relaterar till Smiths läror som anslutningen till den fria marknadens principer om frivilligt utbyte, öppen konkurrens och begränsad statlig intervention.
I en blockchain-aktiverad ekonomi skulle marknadens integritet säkerställas genom transparens och tillitslöshet. Som vi har sett skulle dessa två attribut göra det mycket svårt för någon att ägna sig åt bedrägeri eller annan olaglig verksamhet.
En sådan ekonomis tillitslösa karaktär skulle säkerställa att välstånd kan vara tillgängligt för alla, inte bara för de rika och mäktiga. Detta är uppenbart i hur detaljhandlare i kryptorymden kan engagera sig i motsats till ackrediterade investerare.
En blockchain-aktiverad ekonomi skulle också vara mycket effektivare. Detta beror på att det inte skulle finnas något behov av mellanhänder som banker och regeringar för att underlätta transaktioner. Decentraliserad finans (DeFi) har potential att störa hela finansbranschen, för i en blockchain-aktiverad ekonomi skulle alla transaktioner vara peer-to-peer.
Så för att slå fast poängen — ekonomin i web 3.0 kan inleda en finansiell renässans där vem som helst i världen kan delta i och dra nytta av systemet.
Snabba transaktioner, ansvarig kod och global åtkomst är nyckelfunktionerna i web 3.0-ekonomin.
I nästa artikel i den här serien kommer vi att kliva in i science fiction-verkligheten och diskutera framväxten av maskiner. Vad gör stora teknikföretag och andra organisationer med din data? Kan blockkedjan vara ”Sarah Connor” som vi alla väntar på?
Så håll utkik!
Daniel Saito är VD och medgrundare av StrongNode.